caliweather

Hej!
 Det var ett bra tag sen jag skrev nåt i min blogg.anledningen till att jag nt skrivt är för jag har mått så jäkla dåligt!jag har knappt kunnat ta mig ur sängen,har nt orkat min kropp har nog aldrig varit så svag som nu.

Men det börjar bli bättre sakta men säkert så det är underbart:) Jag har varit helt avskärmad från den verkliga världen har mest bara legat i min säng och sovit:p

för er som undrar vad det är för fel på mig så kan jag säga att det nt är någon fara jag är nt allvarligt sjuk så ni behöver absolut nt oroa er;) ni kommer att fatta tids nog i promise!

Men tro inte att mitt liv har vart drmafritt bara för att jag legat däckad i en månad typ. Det har hänt en massa saker inget av dem har vart speciellt bra men samtidigt så förstår jag att ibland måste det bli värre innan det kan bli bättre. Så nu kommer saker och ting definately bli så mkt bättre, en stor börda har försvunnit från mitt liv,yay!

Nu kan jag koncentrera mig bara på mig sj och se till att må så bra som jag bara kan,känns riktigt nice:)
Våren är snart här på riktigt hoppas jag,jag längtar är så trött på kylan och snö!! Fy fan bort med skiten och ge mig sol,sommar nu please.

Bless!

Just nu är jag så förbannad på en viss vidrig person som jag önskar att jag bara kunde få bli av med!!Tyvärr så är saker och ting lite complicated så det verkar inte bättre än att jag kmr att få dras med idioten resten av mitt

liv om saker går enligt planen lr vad man ska säga..:/ Denna hemska människa har aldrig stöttat mig whatsoever när det kmr till min son Malcom. Personen stöttade mig inte när lilla Malcom levde och inte efter hans död heller.

Sorgen har jag mer lr mindre haft för mig sj eftersom som personen gjorde det uppenbart att mitt sörjande var "jobbigt" och "störande" Nu för nt så länge sedan så sade denna person till mig att jag inte kan prata om Malcom mer eftersom att det faktiskt "gått ett år nu" jag måste ju faktiskt gå vidare som denna människa så fint

uttryckte sig!! Att nåågon överhuvud taget kan yttra sig såhär till någon som förlorat ett barn är för mig helt obegripligt. sen när finns det en gräns för hur länge man får sörja?? Helt sjukt ju och det dummaste är att jag nt

pratar överdrivet mkt om Malcom utan han kmr upp då och då.mest om folk frågar. Och ja ibland kanske jag pratar om honom som om han fortf levde men det är inte för att jag lever i nån jävla förnekelse utan det gör jag för att han är i högsta grad levande för mig!!! Jag vet att han är död trust me men han finns och kmr alltid finnas

i mina tankar och i mitt hjärta,spelar ingen roll hur många år som går. det ända som ändras är min inställning till att han inte längre lever. Nu kan  jag tänka och prata om honom utan att gråta. nu är största anledningen till att jag ens nämner honom att jag är så jävla stolt över honom!! Han är min son no matter what! och han var/är

det finaste jag har och så kmr det alltid att vara. Även om jag får 10 barn I framtiden så kommer det alltid att fattas 1. Jag förstår att det inte går att riktigt att förstå det här med sorg om man inte själv har vart med om samma sak och det är okej. det är därför jag försöker förklara läget lite hehe:)

Men den personen som jag är arg på är en som jag tycker borde fatta vad jag har gått i genom och fortf går igenom,men icke! En hjärtlös jävel är vad du är!!

Dont listen to them cause what do they know?we need eachother to have to hold they´ll see in time I know

when destiny calls u,u must b strong I may not be with you but you got to hold on.they´ll see in time I know 

we´ll show them together cause you´ll be in my heart from this day on now and forever more!